Likheter.
1. I varje religion har männen övertag.
Männen har ett över tag men det skiljer sig från hur mycket övertag dom har.
2. I alla religioner så är kremeras vanlig.
Begravningen skiljer sig från varje religion, men det är accepterat att kremeras i varje religion.
3. I varje religion så uppskattar man giftemål.
Man måste inte gifta sig, men man uppskattar det i varje religion.
 
Skillnader.
 
1. Islam är mycket hårdare.
 Man har många regler om t.ex böntider och traditioner gämnfört med dom andra religionerna.
2. Buddhismen har ingen gud.
Alla de andra har en och samma gud så att Buddhismerna tillber en annan högre makt är en av de störta skillnaderna.
3. Alla har olika sätt att tillbe sin högre makt.
Vissa mediterar, vissa ber och andra går på gudstjänster.

Buddsimen.

I Buddhismen så ska man leva rätt, man ska leva som Buddha rättare sagt, man ska leva enligt den åttafaldiga vägen. Man ska inte skada eller död, inte stjäla, inte vara otrogen, inte ljuga och inte använda droger.
I Buddismen så finns det inget att "männen har högre makt" alla människor har samma betydelser och samma förutsättningar i livet.
För att kunna leva som en buddhist ska man göra sitt bästa för att följa den åttafaldiga vägen och de fem moralvägen.
Människans lidande står i centrum. Med lidande menande Buddha allt som gör oss besvikna. Orsaken till vårt lidande är vår livstörst
-vårt ständiga begär efter att hela tiden bli lyckligare.
Människan måste släcka sin livstörst. Först då kan hon befria sig från återfödelsen, bli upplyst och nå nirvana.
Vägen till nirvana är som sagt att följa den åttafaldiga vägen.

 
Själv så tycker jag att det kanske är lite mycket "lev så och så" men så klart blir det ju ett bättre samhälle när alla beter sig bra och sköter sig. En sak jag gillar med buddhismen och som nästa gör så jag skulle kunna vara buddhist är att det är jämställt mellan män och kvinnor. Det är jätte viktigt tycker jag, att männen inte får slå eller misshandla sin fru/sambo bara för det är ett annat kön. Ett bevis på att det är jämnstält är att giftmål är inget tvång men om man ska gifta sig så måste båda vara med på det, det gör ju så att man kan inte bli bort gift som tjej/kvinna. Om man jämnför med dom andra religionerna så är Buddhismen bra på det sättet att det är jämnställt.
 
Det med kloster har jag delade tankar om för klart det är en bra läran och skola, men att jag skulle kunna göra något sådant att lämna ifrån allt och vara borta från min familj i flera år, för att kontakten med föräldrarna och när man kommer tillbaka så kanske anser föräldrarna att "nu har du klarat dig själv så länge så nu kan du fortsätta med det". En annan grej är också om man har levt i en sorts sak kanske man har svårt att komma tillbaka i "vanliga" livet. I kristendomen så har dom ju konfrimantion och det är ju inte samma ska för där bor man ju hemma coh går på några gudtjänster, några läsestunder och så ett läger. Så samma sak är det inte men det har samma mening med det, att man ska lära sig om sin gud och livet.

Men jag tycker att det är bra att det finns så man kan lära sig om gud.

 
 
 
Men om jag ska dra min slutsats så skulle jag nog inte kunna se mig själv som utövare inom Buddhismen.

 

 

 

 Hej nu ska jag skriva om tre högtider vi har i Buddismen, dom tre högtiderna är Buddhadagen (Vesak), Dharmadagen och Sanghadagen.
 
Buddhadagen även kallad Vesak, Buddhadagen är den största högtiden inom buddhismen, som alla budditer firar. Man firar Buddhadagen för Buddhas upplysning eller nirvana, det som gjorde honom till Buddha, en fullmånedag i april/maj för 2540 år sedan.
Man firar inte bara Buddhas upplysning utan även att man själv kan uppnå samma upplysning, men man har ändå uppmärksamheten riktad mot historiska Buddha. Man gläder sig naturligt åt Buddha, minns hans liv, hans stora och ädla kvaliteter och känner tacksamhet.
Under Buddhadagen brukar man bjuda in allmänheten att ta del åtminstone en del av dagen - kanske en kort föreläsning och en kort meditation. Ibland så framför man en liten hädelsen i Buddhas liv dramatiskt t.ex hans seger över mara. På vissa censter är barnen med och framför en pjäs om Buddhas liv. Sedan brukar man ha en längre puja(en buddhistisk ceremoni, som bl.a. uttrycker vördnad, tacksamhet och en aspiration att följa i Buddhas fotspår). Dagen firas under fullmånedagen i april/maj eller närmaste helg.
 
Dharmandagen är den dag sär man minns tillfället när Buddha började undervisa och vad han undervisade. Det buddha lärde ut står i centrum denna dag. På Dharmandagen så kan man antigen ha längre föreläsningar eller recitation av någon viktig text. Man har ofta läsningar dom buddhistiska urkunderna som relaterar till den aktuella händelsen.
Man firar Dharmandagen under Fullmånedag i juli.
 
Och till sist så har vi Sanghadagen.
Denna högtid brukar vara mer social och fokusera på den inspiration och det stöd vi får av andra i den buddhistiska gemenskapen. Det händer att vi ger varandra presenter, men oavsett vad vi exakt gör gläder vi oss åt att vi finns, att sanghan finns. Sanghadagen firas på fullmånedagen i november.
Sanghan är den andliga gemenskapen mellan alla som utövar Buddhas lära. Det finns olika nivåer av Sangha, från den upplysta gemenskapen till den stora sanghan, av alla som följer Buddhas lära.

Jämställdhet är en väldigt tung fråga i hela världen, men i Buddismen så är den inte lika stor. För läran om Buddha är att man ska behandla kvinnor och män på samma sätt. Det tycker jag är jätte bra, för varför ska man Behandlas på ett olikt sätt om man är född till "fel" kön? aja. Men det finns en skum grej och det är att det finns fler kloster för männen än för nunnorna. Det gör ju så att männen har större chans till andlig utveckling, det tycker jag är konstigt eftersom männen och kvinnorna ska ha samma rättighet? Aja jag tycker fortfarande och troligen resten av mitt liv också att "Alla är lika värdiga"!

Hej! Idag ska vi prata om vad det finns för ritualer/traditioner kring död, I Buddismen så när man närmar sig döden så vill många Buddister tillbringa sina sista dagar i klostret. Dom gör det för att man tror att man kan bli Buddha (upplyst) i dödsögonblicket. De är rätt så vanligt också att munkarna besöker den döende i hemmet och sjunger välsignelser. Det gjorde dom men min farmor när hon dog, då kom dom hem till oss och sjung, det var innan jag åkte in och bodde på klostret. När jag bodde på klostret också så var det alltid någon döende som var där. När dom har dött så bränns den döende på bål utanför klostret. Munkar, familj och vänner brukar delta på denna ceremoni som jag tycker själv är ganska konstig. Men tänk själv bränna en död människa på bål? Men eftersom jag är munk så behövde jag vara med på dom.

Inom Buddismen så är det inte jätte viktigt att gifta sig, det anses inte heller som en viktig tradition. Buddismen anser inte att det är någon större skillnad mellan äktenskap och samboskap. Det ända viktiga inom Buddismen är att båda är med på det. Men ett vanligt bröllop ser ut såhär: Bröllopet äger rum på morgonen, ofta med glada ceremonier. Man får ofta välsignelser från kompisar och familjemedlemmar om att Buddha är stolt över en. Efter det så brukar paret gå till ett kloster där munkarna sjunger välsignelser till brudparet och ger dom den buddistiska trosbekännelsen som present. Dessutom uppmanas de rätta sig efter de fem moralreglerna. Dom fem moralreglerna är: 1. Att inte skada eller döda. 2. Att inte stjäla. 3. Att inte vara otrogen. 4. Att inte ljuga. 5. Att inte använda droger.

I buddismen så finns kloster där som flesta unga går med i. Att gå i kloster innebär att man lämnar sin familj, sina vänner och sitt vanliga liv. Den som vill gå i kloster får inte ha skulder, vara soldat eller sjuk. När man är i klostret måste man nästan avstå från alla sin ägodelar, man får bara behålla det allra nödvändigaste . Det ända man som nuna eller munk får ha enligt de ursprungliga reglerna är dom åtta nödvändigheterna som är: en mantel, en tiggarskål, ett bälte, en rakkniv, en nål, ett filter för att sila sin dricksvatten, en stav och en tandpetare. För att munkarna och nunnornas mission och praktiska liv ska fungera har mer än 200 kloster regler växt fram. En vanlig dag i klostret börjar när klockan är tre på morgonen så väcks munkarna i klostret. Det är då dags för morgonandakten och en stunds meditation. Därefter städas klostret. Sedan beger sig munkarna ut i samhället, bland annat för det dagliga samlande av mat. Människorna bugar när de överlämnar sina gåvor till munkarna. De tackar munkarna för att de fått tillfälle att göra något gott. När munkarna återvänt välsignas maten och munkarna äter dagens ändå mål under tystnad. Resten av dagen studerar, mediterar eller arbetar de med olika sysslor i klostret. De kan också göra besök hos människor som har bett om deras tjänster, till exempel vid barndop eller för att be för en döende. klosterlivet kan nästa jämföras med den kristna konfirmationen.

Nu ska jag prata omtraditioner kring barnsfödelse.
I buddismen så när man födds så tar många familjer med sig barnet till klostret för att få barnet välsignat. Där stänker munkarna heligt vatten på barnet och sjunger sånger för att ge det skydd, hälsa och lycka. Här döps barnet också. Senare i livet så är det vanligt att tonåringar får leva med munkar eller nunnor i ett kloster under en kortare tid. Där undervisas de i den buddistiska läran och får prova på klosterlivet. Tiden i klostret kan jämföras med den kristna konfirmationen.

Hej i Buddismen så finns det ingen riktig gud, istället så följer man ett levnadsstil. Alltså i Buddismen så är det människan som står i centrum. Den enskilda har bara sig själv att gå till för att söka befrielsen ur återfödelsens eviga kretslopp. Buddha menade att alla kan slipa återfödelsen genom att att följa den väg han lär ut. Det spelar ingen roll vilken samhällsklass man tillhör. Det finns gudomliga väsen om Buddha. Men dom är inte tillräckligt mäktiga för att kunna hjälpa människorna, så det är ingen idé att be eller offra till dem. istället så är det varje människa själv som bär på nyckeln till befrielsen från det eviga kretsloppet. Buddha kunde ha lämnat människorna och själv till nirvana. Men han valde att stanna kvar och undervisa om sin väg till befrielsen. Befrielsen kan nås av alla som söker sanningen och insikt, gör det goda, renar sina tankar och gör framsteg i sitt mediterade. Det är så man når den rätta kunskapen, den som når en till nirvana. Denna väg till befrielsen har fått namnet den åttafaldiga vägen. Buddha sammanfattade sin lära i om befrielsen från återfödelsen i åtta punkter. Därför har den åttafaldiga vägen kommit att symboliseras av ett hjul med åtta ekrar. Hjulet visar hur läran sprids till alla människor. Den åttafaldiga vägen har åtta punkter: Rätt kunskap - Rätt beslut - Rätt tal - Rätt handlande - Rätt liv - Rätt strävan - Rätt tänkande - Rätt meditation. Buddha sammanfattade sin lära i fyra punkter sim han kallade de fyra ädla sanningarna: Sanningen om lidandet - Sanningen om lidandets uppkomst - Sanningen om befrielsen från lidandet - Sanningen om den åttafaldiga vägen.